Det tar aldrig slut....
Kram!!
usch, stackare.. ja, du verkar följas av otur grundat på det jag läst i din blogg. hoppas verkligen du får ordning på det onda så snart som möjligt för så länge ska man verkligen inte ha ont!! usch, jag lider med dig.. ge inte upp, det kommer en bättre tid då du kommer få njuta av att vara mamma utan krämpor.
det är tur att du iaf har en liten goding hemma som ger dig den bästa tröst av alla, hon finns! :))
lycka till och krya på dig.
Men GUD hur fan kunde läkaren strunta i att ta emot dig??? Dom måste ju veta vilka komplikationer som kan uppstå efter ett snitt?!!! och om man fortfarande har skit ont efter 6 månader så måste de vara lite mer noggran kan man tycka..usch stackare!!
Ååh fick en tår i ögat av din kommentar! Upplevde inte heller samma glädje andra gången vi testade då var vi båda sjukt oroliga de första veckorna. Efter inskrvningen känndes det lite bättre men sen kom blödningen i v27 och då blev man påmind igen om att det är inte över förrän hon är ute...tungt var det fram till RUL i v32 när allt såg bra ut då så bara längtade man tills allt var över :)